Bör den svenska elmarknaden förändras?

Det finns många som har åsikter om hur den svenska elmarknaden skall skötas. Allt ifrån hur vi producerar eller köper el till hur den fördelas och subventioneras diskuteras ständigt. Vad finns det då för olika åsikter. Låt oss bena upp dem.

Så produceras el i Sverige

De senaste åren har det varit en tydlig ökning av el från vind- och vattenkraft. 2020 producerade vattenkraft 45% av elen, vindkraft 17%, kärnkraft 30% och så kallad konventionell vattenkraft stod för 8% av elproduktionen. Solceller, som det pratas mycket om, utgör en mycket liten del av produktionen. Så liten att den oftast inte ens nämns, ynka 0,1%. Dock vet vi att en vanlig villa som har solceller på taket inte behöver köpa el under sommarmånaderna, så solceller är något som många tror kommer växa som elkälla. Vill du installera solceller kan du ta kontakt med en elektriker i Stockholm som hjälper dig välja en bra solcellsproducent.

Distribution av el

Elnätet är en viktig del av vår infrastruktur. Ibland blir det störningar i elnätet av till exempel oväder, det kan resultera i strömavbrott. Det förekommer också hinder i överföringskapaciteten vilket kan innebära problem för företagsetablering och allmän tillväxt i en region. Elnätsföretag försöker hela tiden vädersäkra och modernisera elnätet så att de kan hålla en jämn elförsörjning.

Elnätet sitter ihop i ett stort system med elproduktionsanläggningar och elkonsumenter. Svenska kraftnät, som är ett statligt affärsverk, ser till att systemet fungerar. Då utrustning som drivs med el i Sverige är byggd för 50Hz är det alltid högsta prioritet att elen håller den frekvensen. De olika delarna i systemet påverkar varandra, om en elproducent försvinner måste en annan snabbt kunna ta dess plats och täcka upp elproduktionen.

El-subventioner

Regeringen gick ut den 12 januari med ett förslag på ersättning till de hushåll som har höga elräkningar med anledning av elmarknaden i Sverige. Ersättningen skulle vara för månaderna december 2021 till sista februari 2022. Stödet kommer nå omkring 2 miljoner hushåll, det är mer än vart tredje hushåll. Kompensationen är framtagen för att kunna betalas snabbt och smidigt.

Det är elnätsbolagen som kommer fördela stöden. Det är olika när hushållen kommer få sina stöd, detta beror delvis på hur kunden lagt upp betalningen för sin el.

Dagens elmarknad och elproduktion

Många tycker att vinterns elkaos just visat på hur elmarknaden inte fungerar bra. I Sverige är många beroende av att värma upp sina hus med el under vintern, de måste värma upp husen då husen inte går att bo i annars. Sverige har försökt stänga och avveckla kärnkraft vilket flera personer är dumt eftersom inte vatten- och vindkraft kan täcka upp för kärnkraftens elproduktion. Det betyder att vi måste importera el från till exempel Ryssland där elproduktion är betydligt mer miljöfarlig.

18 Feb 2022

På Den Tredje Sektorn skriver vi om politik och samhällsutveckling samt hur ideella organisationer är viktiga för att vissa delar av samhället skall fungera.

När man talar om den tredje sektorn brukar man syfta till det frivilliga arbete som utförs i olika former av ideella organisationer. Man talar även om den "informella sektorn". Många funktioner som borde vara statens ansvar sköts av frivilliga aktörer. Det kan exempelvis handla om hjälp åt hemlösa, stöd åt sjuka och andra typer av verksamhet som hjälper marginaliserade grupper i samhället.

Uttrycket skapades ursprungligen för att beskriva de informella ekonomier som finns i utvecklingsländer. Det är vanligt att se parallella samhällen utanför den gängse ekonomin och det ordinarie välfärdssystemet, ofta för att ett sådant har grova brister eller helt saknas. Människor bygger alltså upp de funktioner som de behöver på egen hand.

Huruvida det är bra eller dåligt kan alltså diskuteras, men att det i dagens samhälle fungerar på det viset är ett enkelt faktum.

Här i bloggen kommer vi att skriva om olika aktuella teman kopplade till detta samt andra ämnen kopplade till samhällsutveckling och dagens politiska läge.